Zeke 2 år!

Älskade unge!
...tänk att Du blivit så stor, vart tar tiden vägen!? Tårtorna som redan förtärats...i helgen blir det en till ;-)
Alltså ser  ni, det lyser verkligen bus och lek ur ögonen på honom!
Mitt hjärtegryn och mitt allt!
Tänk va, att jag har välsignats med de två finaste och bästa fyrbenta vännerna och den här ungen! Otroligt :-) Också min karl då...Men han är inte lika söt! ;-) Han är mer - stor och tuff, muskulös och snygg - min bättre hälft!
 
 
Ja...fortsättning på cirkusen följer,eller vad var det jag lovade er!? ;-)
 
Nej men...vi ringde in när cirkusen drog igång...fick råd om att lägga mig och försöka ta det lite lugnt, räkna hur långt tid det var mellan sammandragningarna. Så jag lade mig igen, började klocka, klockan var här runt...05-06 närmare 06 skulle jag tro. Micke ringde och sa att han nog inte skulle dyka upp på jobbet eftersom jag tydligen bestämt mig för att kläcka tidigare än beräknat.
Närmare bestämt dryga två veckor tidigare.
 
Men som sagt...vi klockade och det var inte längre än 3-4 min mellan, så då fick vi råd om att åka in...så jag reste på mig...INTE smart...allt rann ur mig hahahaha. Och magen försvann... gud så liten den blev...Men med tanke på pölen under mig så var det kanske inte så konstigt.
Micke ordnade och plockade iordning grejor, Harry sprang fram och tillbaka mellan mig och Micke. Han verkade orolig för mig och ville att Micke skulle vara där också.
Mynta lade sig på mina fötter och vägrade flytta sig. Älskade fluffar!
 
Ja, iaf, vi kom in och fick ett rum, några timmar gick och helt plötsligt nös jag till liiiiite liite lätt och Zekemannen var ute!
 
hahahahahahaha...öhhh, Neeeh...så gick det inte till. Det där om nysningen alltså :-)
 
Nejmen, vi hade vårt rum, timmarna gick, värkarna blev värre, duschen blev en bra hjälp ett tag. Här någonstans åkte Micke hem också - under pistolhot från Mig - för att låta Harry och Mynta få sig en redig promenad då de vara fått ut och småkissat lite innan vi åkte in.
Micke kom tillbaka och klockan var där runt 12-13 och här sattes lustgasen in.
Något annat än lustgas fick jag inte festa till det på den måndagen...Men det räckte ett bra tag, till den värk där lustgasen kom i otakt med mina värkar och jag trodde att jag dog!
Jag hade svårt att tömma blåsan...kändes det som...och här bestämdes de sig för att tömma mig... Grejen var bara att precis när de stack till och skulle tömma, så kom toppen av värken och lustgasen var helt i otakt... Jag fick alltså ta tömningen och toppen av värken, utan någon som helst hjälp - kalla mig vek - MEN så jävla ont som det gjorde...Det var här jag trodde att jag dog!!
Jag hörde till och med sköterskan säga till sin kollega och Micke att ´Det här var inte bra`...`det här gör ont` ´Eleonore, håll i, det är snart över´ Och sedan blev allt tyst...och jag flög...Det gjorde så ont...att jag bara flög iväg...!
(och ni vet det här med lustgas...tiden blir alldeles konstig...jag vet inte, men för mig med lustgasen så hände allt en liiten liiten stund före de andra)
Ja...jag dog ju där...eller jag trodde ju det..´jag´ lyftes ju från sängen och såg min kropp ligga kvar där nere, Jag greppade i panik tag efter Mickes armar, hans tröja...jag ville inte dö, jag ville hålla mig kvar där på sängen och göra färdigt det jag påbörjat.
Jag såg paniken i Mickes ögon och det var då jag fattade att jag inte höll på att dö... Paniken i hans ögon var något helt annat, jag såg verkligen hur det värkte i honom av att se mig utstå sådan smärta.
...Men värken var över för den stunden och lustgasen började släppa och jag fattade att jag inte var död, utan jag var helt livs levande...men jag förstod på att detta bara var början på mina krystvärkar.
Klockan var nu strax efter 14 på eftermiddagen och det var dags....dags att få ut den där lille parveln som jag gått och gött i min mage under 9 månader.
20 minuters krystvärkar fick jag ta och sedan kom den här lilla parveln ut, och upp i min famn. ALLT det onda släppte och en sådan enorm kärlek brände i mitt hjärta och tårarna bara rann!
Han var ute - vår lille Zeke - 2730g - 49cm lång - och klockan var 14.32 den måndags eftermiddagen - 22 November 2010
 
Zeke - Så fort jag fick höra ditt skrik, känna din lilla varma kropp på mitt bröst, se in i dina klarblå ögon och känna din lilla, lilla hand i min - Så har jag ÄLSKAT Dig. Min kärlek för Dig är villkorslös och Jag kommer alltid att finnas där vid din sida!
Jag Älskar Dig av hela mitt Hjärta.
Jag är din mamma och Du är Mitt Allt!
Puss Älskade lille Vän.

Kommentarer
Postat av: Jennie svanebo

"prosit" haha!

2012-11-22 @ 22:41:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0