För inte så länge sedan så tog jag mod till mig och gjorde en sak. Vad kan vi låta vara osagt för nu...
Vem vet, går allt som jag önskar så får ni veta inom kort!
Jag vet innerst inne att jag är som klippt och skuren för just detta. Jag måste bara våga lita och våga tro på min egen förmåga! Jag kan om jag vill!
Ja... Som sagt... Ni lär bli varse inom kort ifall det går min väg :-)
Annars... Vi LÄNGTAR som bara den till vi får flytta in i huset! Helt sanslöst...vilka vuxenpoäng vi dragit in på slutet! Villa, bil, hund och barn! Kreativiteten sprakar och i telefonen finns en mapp med inspirationsbilder för kommande renoveringar! Det kommer bli en del att göra! Men vi tar det eftersom. För en gångs skull ska vi bo in oss och känna efter vad som passar oss bäst!!
Idag började föresten en ny resa för mig... Eller egentligen imorgon...
Imorgon skall formbilder tas och det nya kostschemat skall invigas!
Jag ser verkligen fram emot det!
Träningen ger inte den effekt jag så gärna vill åt... Och det sitter för mig just nu i kosten! Jag behöver hitta balansen i träningen och kosten för att få mina så efterlängtade resultat!
Mer om det kommer ni också kunna läsa om under resans gång!
Sommaren är snart här... Men ännu är det inte omöjligt att känna sig tillfreds med sig själv under årets lättklädda månader! Bita ihop... Och se till att ge kroppen den näring och energi den behöver! Rätt näring och energi!
Men oj så flummigt inlägg... Men ändå... Ni har lite hintar om vad som pågår!
Skulle ni kommentera så skulle jag ju kanske skriva mera...
Nej hörni... Klockan har slagit natt... Och mina ögon faller snart ihop utan extra större ansträngning... Så jag säger godnatt och hoppas på lite respons!
Mer info kommer... Så snart jag känner att jag har mer vettigt att ge!
Om inte för Er skull så för min egen!!! Här kan jag ju gå tillbaka och hålla koll på utveckling och vad som ungarna/hundarna och jag själv med för den delen, tar oss för!
Sedan att det ibland kanske blir underhållande för Er är bara ett plus i kanten!
Eller helt enkelt superjävla mega tråkigt (för er som inte har barn och ser tjusningen av att ens barn gör något nytt för första gången! Hör liksom inte inte...det är min blogg och jag får yttra mig liksom lite som jag vill...)
Så... En snabb uppdatering om läget just nu...
Zeke... har kommit in i en period där han hellre vill vara hemma än åka en sväng på dagis och leka... Nu ät han ju för väldigt sällan då vi är hemma och han får välja lite själv. Men ibland kan det vara bra för honom att få lite annan stimulans än det vi kan ge honom. Samt träffa sina vänner.
Lykke...vid 13 veckor vände hon sig från mage till rygg första gången...
Vid 15 veckor från rygg till mage.... Nu är hon alltså 6 1/2månad och vända sig är som ni förstår inte något större bekymmer... Hon rullar för fullt med andra ord.
Börja krypa har hon däremot inte gjort...och jag känner personligen lite panik över det då Zeke vid 7 1/2 månads ålder stod och gick med gåstolen FRAMFÖR sig.
Haha, hon tar det lugnare här i livet än storebror ;-)
Men med det sagt betyder det inte att hon inte tar sig dit hon ibland vill... För hon backar för fullt! Vips så lade man ner henne i köket och hips som haps så är hon ute i hallen...
Hon har börjat sova i egen säng... Runt 4-5mån... Men upp och amma emellanåt. Dock blir hon ibland kvar i vår säng då jag helt enkelt somnar ifrån och ...ja...vi sover...
Smakportioner har vi börjat med... Allt ser lika vidrigt ut... Så vet inte riktigt vad som är en höjdare... Hon får i sig lite mera och mera för varje gång iaf.
Välling... Tvärnek där tyvärr.
Ersättning likaså...
Vilket betyder att jag helt enkelt få vakna med en två/tre timmars mellanrum varje natt för att ge henne mat. Nödvändigt... Säkert inte alls... Men det får henne att somna om ganska på en gång, vilket betyder att jag också gör det...
Hellre det än jävlas med att upp och lirka med vatten/napp/stå och gå halva natten!
Harry och Mynta... De mår väldigt bra!
Och de är superglada... Därför att...
VI KÖPT HUS!!
Japp, Inflytt sker den 1juni! Det känns otroligt bra och vi längtar allihopa!
Tror jag stannar här... Det får inte bli för mycket första gången...
Men som sagt... För min egen skull så ska jag inte dröja lika länge till nästa gång!
I fredags fyllde världens finaste och underbaraste grabb år! TRE år...sanslöst vad tiden går.
Det har varit fullt ös hela helgen och Zekemannen har blivit överöst med fina presenter! Och jag skulle tro att vi fortsätter i samma visa nästa helg då fler kommer och hälsar på världens finaste Zeke.
Jag sa till honom att snart får han inte plats i sitt eget rum pga alla leksaker...
'Nej...jag sova då!?' Frågade han 😂 sötnöt!
Zeke önskade sig en draketårta - så mamma ordnade!
Ja...jag fick till en 'drake' och som också sprutade eld😂👍
Läste en sådan fin dikt och den passar så in på mitt lilla guldkorn!
Jag ska bära dig över stock och sten
Tills du en dag kan stå på egna ben
Jag ska hålla din hand genom livets snår
Och jag kommer finnas vid din sida vilken väg du än går
Jag ska skydda dig mot all ondska som finns
Jag Älskar Dig så min lilla prins.
Grattis Älskade Zekeman
Tänk...den här lilla älskade skrotungen är nu 3 hela år!
Jag borde egentligen ställa mig vid disken nu...för lilldonnan tog och sov vidare efter promenaden... Men istället hamnade jag här, hör och häpna!
Evigheter (i bloggvärlden) sedan jag kände suget efter att sätta mig ner och skriva ett inlägg. Men såklart har också tidsbrist varit en anledning till varför Bloggen helt enkelt blivit bortprioriterad! Tråkigt såklart samtidigt....eftersom det här ju är min dagbok, här kan jag gå tillbaka och hålla lite koll på vad som hänt i mitt liv.
Och nu är det inte bara mitt liv längre, ibland är det för mig helt otroligt att jag faktiskt är tvåbarnsmor! Två ungar och två hundar, familjen är komplett :-) ....ja, jag kan ju säga som så att det kommer dröja innan jag går runt gravid igen!! Förlossningen - gör ont utav bara helvetet....men med 9månaders träningsuppehåll pga jävulska foglossningar så är den en fjärt i rymden i jämförelse!
Jag kom igång ganska bra med promenader där när Lykke blev runt tre veckor, då började kroppen kännas någorlunda okej och fogarna kändes ganska stabila. Styrketräningen kände jag att jag ville vänta med tills jag kunde använda mig av hela kroppen.
....Och jag väntar fortfarande....
När Lykke var drygt 5 veckor så fick hon sin första JÄVULSKA skitjävla förkylning! Och den håller fortfarande i....och idag fyller mitt/vårt lilla hjärta 11 veckor!
Med flera barn i familjen, där det är de som är äldre och därav dagisbarn, så går ju dessvärre inte förkylningar att komma ifrån... Det dras hem helt enkelt, hur nog man än är.
Men den här förkylningen hade kunnat undvikas, med enkla medel, såsom lite förnuft, logiskt tänkande och en smula respekt för andra.
Ja, jag tänker inte sticka under stolen med att jag under de här veckorna varit otroligt irriterad. I början RÄDD och jävligt förbannad!
Lykke har haft ganska stora problem med andning. Och att äta har gjort både henne och mig förtvivlad, frustrerad just pga andningen...
Vi har varit till läkare och vi har legat inskrivna på barn på sjukhuset.
Och då är det bara Lykke jag hittills nämnt. Att jag dessutom åkte dit...på en jävligt elak bihåleinflammation med två spräckta trumhinnor och Zeke som också varit förkyld mer eller mindre i 5 veckor är ju en helt annan historia...men skiten går ju runt runt!!!
Men Zeke är så pass gammal att han vet att det går över och jag kan också ta min jävla förkylningen flera gånger om ifall jag kunde göra Lykke frisk med ett knäpp med fingrarna. Men riktigt så enkelt är det ju tyvärr inte.
Hennes redan obefintliga immunförsvar är ju nu helt nerkört i botten...jag försöker amma, amma, amma...för att hon ska blir frisk och kry och stark som den lilla tjur hon var där när hon precis fyllt 5 veckor!
Och Zeke är hemma från dagis... Ja...han är det kanske mest synd om! Den stackarn vill ju så gärna pussa och krama sin lillasyster med får bara höra 'vi måste bli friska först, annars går det bara runt runt'. Han får inte vara på dagis fastän det är bland det roligaste han vet. Springa av sig och busa med polarna.
Snart fyller han år, (3 år blir min lilla guldklimp...) men hur skojigt är det när man inte kanske kan ta hem några på födelsedagsfirande för att lillasyster bör hållas undan från baciller!
Det är snart jul också... Mycket folk i rullning... Jag håller bara alla tummar och tår att Lykke snabbt blir kvitt det sista nu och att hon blir stark och kry!!
Ja...som sagt, jag har varit otroligt irriterad, rädd...och arg...
En såhär liten tjej ska bara inte behöva bli så förkyld. Men vi hoppas att det nu börjat gå åt rätt håll!
Ett irriterat inlägg...måste faktiskt avsluta det lite gladare... :-)
...Vi är i husletarsvängen!! Vi har redan varit med i en budgivning, men valde att slänga in handduken tillslut då vi inte tyckte huset var värt de pengarna vi kom upp i.
Nu har vi hittat ett nytt och husvisningen är imorgon. SUPERLÄGE enligt både mig och min andre hälft! Så vi får se vad som händer och sker. Dock krävs en del renovering...men det känns skoj också. Att göra kök och badrum!! Tankar kring mitt drömkök går på högvarv! :-)
Som sagt - återkommer när vi har mer att bjuda på, i dubbelbemärkelse!
Förlossningsberättelsen ska ni också få ta del av...imorgon kanske?! ;-)
Nu kan pappa Micke sitta i sin nya dösnygga t-shirt, drickandes Whisky ur sitt graverade glas med en bild av hans fyra guldkorn och texten "A dad is a son's first Hero, and a daughter's first Love", läsandes sin nya spännande deckare, knaprandes på lite härlig chokladtryffel och en fördomsfri negerboll.
Lykke Lucia Fredholm.
Efter de 3 mest intensivaste timmarna i mitt och lillskorvens liv så bestämde hon sig för att äntligen kika fram imorse, vecka 40+0, 06.24.
3470g och 49cm lång
Återkommer när vi landat... Vi är iaf hemma och ska nu snusa och lära känna varandra!
Zekeman är en stolt storebror💜
Nudu, din lilla skrutt där i magen...!
Du har tydligen bestämt dig för att inte låta mig sova längre på nätterna... Tröttheten jag känner är bedövande och jag undrar hur jag ska orka med en förlossning överhuvudtaget... Och än är det några veckor kvar tills du egentligen är beräknad!
Jaja, det ger med sig när det väl är dags!
Namnen är iaf bestämda! :-) Tjejnamnet har följt med länge... (Men pojknamn är fan så svåra att komma på! Det ska passa ihop med Zeke men samtidigt inte vara för mkt gladiatorerna ;-) hehe!)
Men ni får dessvärre vänta till ungen kikat fram innan jag avslöjar dem!
Japp, ni hörde rätt, jag litar inte helt på ultraljudet och har därför garderat mig med namn på båda håll ;-)
Micke tror tjej
Jag vet inte alls vad jag ska tro... En livlig en är det iaf!
Zeke tror pojke, iaf senast vi frågade ;-)
Jag upplever det iaf som att du inte är allt för långt borta!
Ja... Ni ser ju, magen är kvar, likaså ungen däri!
Jaja, det sket sig... 12.e då!? Kan bli då!
Eller 11.e... Vi får se, Spännande värre!
Harry och Myntas magar var lite för håriga för att kunna skriva på dem...
Men snart tar vi en bild på allihopa - fluffar, mamma & pappa, Zekeman och lillskrutten!
..heter jag.. Och är en 27-årig, tvättäkta bonnjänta från östra Jämtland, men som nu bor i Örnsköldsvik med min familj.
Här kommer du kunna läsa om hur det är att vara Sambo, Mamma, Hundägare samt idrottslig mångsysslare!
Välkommen!